I det ekologiska lantbruket har nötkreatur, tillsammans med andra idisslare, en särställning. Den baljväxtrika vallen som fixerar kväve från luften och tillför växtföljden näring brukar kallas "motorn" i ekologisk odling. Samma vall utgör även grunden för idisslarnas utfodring. Genom att idisslarna på detta sätt kan förädla innehållet i gröna växter till högvärdiga proteiner (mjölk och kött) samtidigt som gödseln återförs till växterna fyller de en viktig roll i gårdens kretslopp och resurshushållning.

Genom att anpassa antalet djur till gårdens areal uppnås en balans mellan djur, foder- och gödselproduktionen. Genom detta undviker man överskott av stallgödsel och minskar risken för läckage av växtnäring till omgivningen. Huvudinriktningen på ekologiska gårdar är integrerad produktion, d.v.s. kalvarna skall i första hand födas upp på samma gård hela livet. Detta för att undvika stress, transporter och smittorisker.

• Strävan är att hålla nötkreaturen på ett sätt som främjar hälsa och naturliga beteenden. Lösdrift är att föredra, med möjlighet för djuren att komma ut även vintertid, samt en lång betesperiod under sommarhalvåret.

• Inköp av djur är tillåtet men bör begränsas till en enda besättning.

• Fodret ska i stor utsträckning odlas på den egna gården för att få ett kretslopp mellan foder som tas från åkern och gödsel som tillför marken näring. Målsättningen är att allt foder ska vara ekologiskt odlat.

• Korna skall kunna kalva i avskildhet och första tiden skall ko och kalv ha möjlighet att gå tillsammans. Kalven ska helst dia kon minst under råmjölksperioden.

• Kalvar skall utfodras på helmjölk under de första 12 levnadsveckorna.

• Minst hälften av djurens golvyta ska utgöras av helt golv (inte spaltgolv).

Utomhusvistelsen är viktig – större delen av året ska nötkreatur ha möjlighet att vistas ute. Svensk djurskyddslagstiftning reglerar hur länge nötkreatur ska gå på bete i olika delar av landet. För en bra utomhusmiljö är det viktigt att fållan har hårdgjord yta med avrinning till gödselbrunnen, vilket även minskar risken för näringsläckage (KRAV).

I princip strävar men efter att alla djur skall gå fritt inne och ute under hela året. För nöt och framförallt mjölkkor finns en del undantagsregler. Om man börjar med ekologisk produktion idag och har ett varmt stall med uppbundet system är det tillåtet att använda det. Nötkreatur under 20 månaders ålder får inte bindas. Fram till den 31 december 2010 kan äldre djur få bindas upp under stallperioden om den totala utevistelsen per år är tillräckligt lång. Därefter kan dispens ges fram till sista december 2013. Vid nybyggnation skall lösningar väljas som möjliggör regelbunden motion, d.v.s. lösdrift.

Minst 50% av fodret ska komma från den egna gården. Vissa undantag finns och samarbete med närliggande ekologiska gårdar är tillåtet. Här är det viktigt att tänka på att hålla tillräckligt stora foderarealer, så att fodret räcker även under år med sämre skörd. Under betesperioden bör minst hälften av det dagliga grovfoderintaget komma från betet (KRAV). Idag ska allt foder till idisslare vara ekologiskt odlat.

Foderstaten skall till största delen utgöras av grovfoder. Högst 40% (30% enligt KRAV) av dagligt torrsubstansintag till slaktdjur eller ungdjur får utgöras av kraftfoder. Detta gör att vallfoderkvaliteten är av stor betydelse i den ekologiska köttproduktionen, eftersom kraftfoderandelen begränsas. För mjölkproducerande djur får kraftfoderandelen vara max 40 %, men kan höjas till 50% under de 3 första månaderna i laktationen. För kalvar kan kraftfoderandelen efter avvänjning och upp till 6 månaders ålder uppgå till 50% av dagligt ts-intag (KRAV).

Tillsatser av spårämnen, vitaminer och mineraler är tillåtna men ska i huvudsak komma från naturliga källor. Fodret får inte innehålla GMO (genetiskt modifierade organismer), syntetiska aminosyror eller tillväxtfrämjande medel.

Att förebygga och främja god djurhälsa hos nötkreaturen är viktigt. Djuren får inte behandlas med läkemedel i förebyggande syfte. Istället är det viktigt med noggrann skötsel, god miljö ute och inne samt allsidig utfodring så att djuren bygger upp ett starkt immunförsvar.

Om djuren blir sjuka ska de omedelbart behandlas. I jämförelse med konventionell djurhållning gäller förlängda karenstider vid användning av antibiotika och vissa andra läkemedel i ekologisk produktion.

I nötköttsproduktionen är insatser för att förebygga parasiter mycket viktigt eftersom rutinmässig avmaskning inte är tillåtet. Istället bör olika förebyggande insatser användas;

• Yngre djur bör släppas på parasitfria välkomstbeten första tiden. Kalvar som diar är inte lika känsliga som ungdjur som går på bete själva första gången.

• Inälvsparasiter motverkas genom att djuren är i gott hull och har ett starkt immunförsvar - proteiner, vitaminer och mineraler är viktiga för att uppnå detta.

• Skifta beten i tid, eftersom risken för parasitangrepp ökar då djuren tvingas beta nära sina egna rator.

• Sambete eller växelbete med andra djurslag, t.ex. får eller hästar, är bra eftersom olika djurslag angrips av olika parasiter. Får kan t ex "dammsuga" rent beten från parasiter som angriper nötkreatur. Betesutnyttjandet ökar också eftersom nöt och får delvis väljer olika växter på betet.

• Utnyttja bete på återväxt efter vallskörd.

• Tillskottutfodra på betet under perioder med lägre betestillgång. Detta bidrar till att hålla djuren i gott hull samt minskar betesförekomsten nära rator.

Genom att följa upp ungdjurens tillväxt på betet (vägning och mätning) får man en bra uppfattning om djurens parasitstatus. Har de vuxit tillfredställande med tanke på ålder, ras och betestillgång finns det sannolikt inga större parasitproblem. Rekommendationen är också att ta träckprov eller blodprov för att följa upp hur de förebyggande insatserna mot parasiter fungerar. Om djuren trots allt angrips av parasiter ska de behandlas.

Läs mer om ekologisk nötköttsproduktion!

KRAV-regler

Avel i ekologiska besättningar upplaga 2 (2009), HS Konsult AB

Ekologiskt - något för dig? Nötkött 2/2008

Att producera nötkött ekologiskt, Taurus, 2008

Ekologiskt lantbruk – odling och djurhållning (2005) Inger Källander m fl., Natur och kultur

Köttproduktion med stutar Jordbruksinformation nr 9 - 2005

Ekologisk köttproduktion med stutar på åtta gårdar i Västra Sverige, (2004). Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara

Ekologisk produktion av nöt- och lammkött, Jordbruksinformation nr 8 - 2004

Arealanpassad djurhållning i ekologiskt lantbruk, Jordbruksinformation nr 6 - 2004

Djurvänlig hantering av nötkreatur, Jordbruksinformation nr 2 - 2004

Ekologisk nötköttsuppfödning (2004) Länsstyrelsen i Södermanlands län

100 % ekologisk foder i mjölkproduktionen (2004) SLU Skara och Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Utfodringsrekommendationer i ekologisk mjölkproduktion (2004) Hushållningssällskapet i Kristianstad mer information hos: Länsstyrelsen i Skåne län

Köttproduktion med stutar (2004) SLU Skara och Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län

Foder till nötkreatur och svin i ekologisk produktion (2004) Hushållningssällskapet i Kristianstad mer information hos: Länsstyrelsen i Skåne län

Ekologiskt kalvkött (2004) Hushållningssällskapet i Kristianstad mer information hos: Länsstyrelsen i Skåne län

Ekologisk köttproduktion med stutar på åtta gårdar i västra Sverige (2004) SLU, Skara mer information hos: Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Dikor i ekologisk produktion (2004) Länsstyrelsen i Dalarnas län och Länsstyrelsen i Gävleborg

Växtnäringsbalanser för betesmark med dikor och stutar, Jordbruksinformation 18 - 2003

Växtnäringsbalanser för betesmark med mjölkkor och rekryteringsdjur, Jordbruksinformation 17 - 2003

Ekologiskt nötkött- jämn leverans under året (2003), HS Kristianstad

Ekologisk köttproduktion Rådde gård (2003), HS Sjuhärad. Mer information hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Korastning - javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 - 2002

Rastning av ekologiska uppbundna kor, Jordbruksinformation nr 5 - 2002

Lösdrift 2010 Exempel från fem gårdar tillämpbara i ekologisk mjölkproduktion (2002), HS i Stockholm och Uppsala län. Mer information hos Länsstyrelsen i Uppsala

Länkar till de olika regelverken hittar du på sidan Regelverk.