Om djuren Om kontrollen och märkningen Om ursprung Om GMO och andra tillsatser Om smaken Om hälsan Om miljön Om priset Om produkterna

Om djuren

Hur går ekologisk uppfödning till?
I Sverige finns det två sätt att hålla djur ekologiskt. Det ena sättet följer EU:s regler för ekologisk produktion inom EU och det andra sättet följer KRAV:s regelverk. KRAV följer i grunden EU:s regelverk men har utöver detta en hel del tillägg. Gemensamt för båda regelverken är bl.a. att djuren ska få utlopp för sina naturliga beteenden vilket t.ex. innebär att flockdjur ska gå i flock, kunna vistas ute större delen eller hela året, böka, ges möjlighet till avskildhet vid förlossning m.m. De nyfödda ungarna ska dia råmjölken och sedan födas upp på det egna djurslagets mjölk. Avvänjningen sker när det är naturligt för arten, ofta senare än i konventionell uppfödning.

För djur är det naturligt att vara ute så mycket som möjligt. Att beta, böka, bada sand- eller gyttjebad allt efter behov är viktigt. Alla KRAV-ekologiska djur går ute på bete på sommaren, även grisar och fjäderfä. Vintertid får nötkreatur och höns hållas inne hela dygnet, medan andra djurslag ska ha möjlighet att gå ut i rastgård.

Fodret är ekologiskt odlat, d v s utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och kommer huvudsakligen från den egna gården. Alla djur ska ha fri tillgång till grovfoder. Alla idisslare föds i huvudsak upp på grovfoder (bete, hö, ensilage) och andelen kraftfoder är begränsad.

Ett gott "djuröga" och en god omvårdnad om djuren syftar till att få så naturligt friska och välmående djur som möjligt. Inga mediciner i förebyggande syfte får förekomma. Om ett djur blir sjukt ska det tas om hand på bästa sätt. Efter medicinbehandling blir karenstiden minst dubbelt så lång som normalt inom konventionell djurhållning.

All hantering av djuren i samband med slakt, inklusive transport, ska ske lugnt och utan stress. KRAV-djuren särbehandlas och särskilda regler finns för att slakten skall ske under värdiga former.

Är det andra krav på KRAV-stallar (vinteruppfödningen) jämfört med vanliga svenska djurstallar? Ja, djuren måste ha en stor (större än vid traditionell uppfödning), torr och ströad liggyta utan spaltgolv. Får och grisar måste även kunna gå ut året om. Djuren ska gå lösa och får inte vara uppbundna under stallperioden. Undantag gäller för mjölkkor fram till 2010, men de måste istället tas ut och rastas regelbundet.

Leder inte större restriktioner för antibiotika och medicinering till att KRAV-djuren är mer sjuka? Nej, alla KRAV-uppfödda djur måste behandlas när de blir sjuka, men inte i förebyggande syfte. Sjukdomar förebyggs på annat sätt, t ex med mer utevistelse, god stallmiljö, större betesarealer, mer grovfoder och ett lugnare tempo i uppfödningen. Några stora skillnader i slaktanmärkningar har inte påvisats mellan ekologiskt och konventionellt uppfödda djur. KRAV-djur har i regel friskare lungor men däremot fler parasitskador än konventionella djur. Medicineringen under uppfödningen är väsentligt lägre, i en dansk undersökning antibiotikabehandlades ekologiska grisar mindre än en tredjedel jämfört med de konventionella slaktsvinen. Motsvarande undersökning har inte gjorts i Sverige än.

Om kontrollen och märkningen

Vad är KRAV?
KRAV är en oberoende organisation som sätter upp regler för ekologisk produktion. Reglerna har alltid nationell lagstiftning, exempelvis djurskydds- och miljölagstiftning som grund. Dessutom styrs innehållet i KRAV:s regler av andra regelverk på europeisk (EU:s ekologiska förordning) och internationell nivå (IFOAM:s regler för ekologisk produktion). KRAV är godkänt av både Livsmedelsverket och Jordbruksverket. KRAV-märket är ett miljömärke som står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar.

Kan man lita på märkningen?
KRAV kontrollerar hela kedjan från uppfödningen ända ut till butik. KRAV:s kontrollant gör vanligtvis två besök hos djuruppfödaren per år, varav en gång under odlingssäsongen. Varje anläggning för styckning och förädling besöks en gång per år för att säkra särhållning och redovisning.

Finns det gemensamma EU-regler för ekologisk produktion?
Det finns gemensamma minimiregler inom EU för ekologisk växtodling och djurhållning. Allt som marknadsförs med ordet ekologiskt måste följa regelverket enligt EU-förordningen. KRAV:s regler är hårdare än EU:s, bland annat när det gäller beteskravet. Till exempel måste KRAV-grisar gå ute på bete under sommaren medan det för EU-ekologiska grisar räcker med utevistelse på betongplatta. En annan betydelsefull skillnad är att KRAV även har regler för till exempel transport och slakt, vilket saknas i EU:s regelverk. I Sverige finns det ekologisk produktion både enligt KRAV:s och EU:s regler.

Om ursprung

Är alltid ekologiskt kött svenskt eller kan det ha transporterats hit från andra länder?
I dagsläget finns det vad vi känner till ingen godkänd importör av ekologiskt kött i Sverige. Däremot finns en liten del importerad chark, t ex KRAV-godkänt smörgåspålägg från Danmark.

Om GMO och andra tillsatser

Vad säger KRAV-reglerna om GMO, genetiskt modifierade organismer?
I ekologisk produktion är genetiskt modifierade organismer inte tillåtna vare sig i fodret eller vid framställning av foder, fodertillsatser eller foderkonserveringsmedel. Certifierat ekologiskt kött samt Svenskt Sigill är det enda kött som är garanterat fritt från GMO.

Vilka tillsatser är tillåtna i ekologisk mat?
KRAV:s bedömning bygger på försiktighetsprincipen. Det som inte entydigt kan klassas som ofarligt är förbjudet redan idag, inte den dag det eventuellt visar sig vara farligt. Syntetiska konserveringsmedel och färgämnen får till exempel inte användas. De näringsvärden, den smak och det utseende som naturen skänkt den ekologiska maten räcker gott. Nitrit får till exempel inte tillsättas i KRAV-godkända charkprodukter. Ekologiska charkprodukter med nitrit kan däremot märkas med EU:s märkning för ekologisk produktion.

Om smaken

Är ekologiskt kött godare?
Upplevelsen av en måltid är individuell, och intrycket kan naturligtvis påverkas av de känslomässiga förväntningarna. Det finns inga vetenskapliga arbeten som entydigt visar att ekologisk uppfödning skulle ge köttet bättre smak. Däremot använder fler och fler av de framgångsrikaste kockarna ekologiska råvaror av en enda orsak – smaken. Så här säger t ex Fredrik Andersson, köksmästare på restaurang Mistral i Stockholm:

– För oss är smaken A och O. Vi letar ständigt efter de bästa råvarorna och de ekologiska är i en klass för sig och helt enkelt inte jämförbara med konventionella. Jag upplever att ekologiska jordbrukare bryr sig mer och har ett stort engagemang i det de gör som självklart avspeglas i kvaliteten på produkterna.

Vid ett blindtest av ekologisk och konventionell uppfödd kyckling på RestaurangExpo 2005 med en panel av professionella kockar vann den ekologiska med god marginal.

När man känner till något om ekologisk uppfödning är det inte svårt att förstå att smaken kan påverkas positivt. Den längre uppfödningstiden gör att djuren växer i sin egen takt, och är äldre vid slakt vilket ger ett mognare kött med mer smak. I det ekologiska grovfodret finns ett stort inslag av olika gräs och örter som också sätter sin prägel på smaken. Att smakupplevelsen dessutom kan förhöjas av vetskapen om att djuren haft ett gott liv kan väl ingen förneka.

Ett annat exempel som antyder att skillnader i smak och kvalitet kan finnas är att det i ett flertal djurförsök har visats att djur nästan uteslutande föredrar ekologiskt producerat foder när de får välja (Woese et al 2000).

Om hälsan

Är KRAV-märkt kött mer hälsosamt?
KRAV-märket är ett miljömärke och inte ett hälsomärke. Skillnaden står att finna i produktionsmetoden och värdet av detta får bedömas av den enskilde konsumenten.

Det finns forskningsrapporter, sammanställda av bland annat Soil Association i England, som säger att ekologisk mat innehåller högre nivåer av vissa ämnen som är bra för hälsan, bland annat C-vitamin, mineraler och så kallade sekundära metaboliter.

Ekologiska djurs foderstat består till stor del av bete och grovfoder och kött från sådana djur innehåller betydligt mer av den nyttiga fettsyran omega 3 jämfört med djur som fötts upp på stor mängd spannmål (Enfält m fl, 2006). Det finns behov av att öka mängden omega 3 i vår kost och en rad positiva effekter kan ses vid ökat intag. Det ger positiv effekt på hjärt- och kärlsjukdomar, sänker blodfettet, är inflammationshämmande och har stor betydelse för nervsystemets utveckling i hjärnan hos barn. Att omega 3 även motverkar Alzheimers sjukdom och bidrar till mental hälsa är ytterligare bonus.

Mycket få tillsatser är tillåtna i ekologisk livsmedelsförädling. Syntetiska konserveringsmedel och färgämnen får till exempel inte användas. Ekologisk konsumtion anses därför kunna minska risken för livsmedelsallergier (Jensen m fl, 2000. Överläkare Johan Alm forskar om vilken inverkan livsstilen har för barnallergier och anser att det finns mycket som tyder på att ekologisk mat minskar risken för allergier (pers medd. 2006).

Även om det finns andra rapporter som hävdar något annat så måste matens nyttighet och inverkan på hälsan ses i ett bredare och mer långsiktigt perspektiv. Ekologisk livsmedelsproduktion är bra för miljön. Bra miljö skapar förutsättningar för god hälsa. Så enkelt är det.

Om miljön

Är verkligen ekologisk produktion bättre för miljön?
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har gjort en omfattande sammanställning av svensk och utländsk forskning om miljöeffekterna av ekologisk produktion jämfört med konventionell (Drake, Björklund, 2001) och kommit fram till följande slutsatser:

Ekologiskt lantbruk läcker inte kemiska bekämpningsmedel till yt- och grundvatten och bidrar därmed till miljömålen giftfri miljö, grundvatten av god kvalitet samt hav i balans. Ekologisk produktion gynnar den biologiska mångfalden, bland miljömålen formulerat som myllrande våtmarker och ett rikt odlingslandskap. I ekologisk odling begränsas läckaget av näringsämnen, vilket bidrar till miljömålen ingen övergödning och levande sjöar och vattendrag.

SLU:s sammanställning indikerar också att ekologisk produktion släpper ut mindre växthusgaser, ett bidrag till miljömålet begränsad klimatpåverkan, samt att produktionen använder mindre energi, ger bättre växtnäringsbalans och gynnar jordens bördighet.

Om priset

Varför är ekologiskt kött dyrare?
Det finns flera orsaker till att det ekologiska köttet än så länge är dyrare än konventionellt.

Uppfödningen. Större stall- och betesytor för djuren, ett dyrare KRAV-odlat foder som är GMO-fritt och giftfritt odlat, längre di- och uppfödningstider med flera krav gör uppfödningen mer resurskrävande.

Certifieringen. Alla led (uppfödning, slakt, förädling, butik) kontrolleras för maximal säkerhet. För varje led betalas en certifieringsavgift. När volymerna ökar blir kostnaden per enhet lägre.

Särhållning. Än så länge är det ekologiska köttets andel liten och då blir det höga kostnader för att hålla isär det i såväl produktion som distribution. När volymerna ökar blir kostnaden per enhet lägre.

Bra mat måste få kosta!

Om produkterna

Var säljs ekologiskt kött?
Idag säljs de största mängderna till dagligvaruhandeln; Coop, Ica, Axfood (Hemköp och Willys) och Bergendahls (CityGross). Åtminstone Scans konsumentpackade ekologiska kött säljs i gröna tråg för att det ska vara lätt att hitta i köttdisken. Fördelen med konsumentpackat kött är att det kan säljas direkt till konsument även i butiker som inte är KRAV-godkända. Stockholms Butikskött har specialiserat sig på ett KRAV-godkänt sortiment av nöt, lamm och gris som säljs i flera kedjor, ibland under deras egna varumärken som t ex Änglamark.

Storhushåll i den offentliga sektorn, t ex skolor, frågar idag mer efter ekologiska produkter och ett ökande antal restauranger erbjuder ekologiskt kött.

Vilka ekologiska produkter finns idag?
Det finns kött av nöt, lamm och gris tillgängligt. Det största utbudet är av nötkött. Det finns styckat både för storhushåll och till butiker. Utbudet av förädlade produkter har glädjande nog ökat de senaste åren. Förädlade produkter är bl.a. köttbullar, hamburgare, falukorv, bacon och påläggsskinka. Till jul finns färdigkokt, ekologisk julskinka.

Varför finns det ändå så lite ekologiskt förädlade charkprodukter?
I korv ingår mycket griskött. Tillgången på ekologiskt griskött är ännu för låg för att öka volymen nämnvärt på marknaden. Det finns t ex ekologisk leverpastej och skinka från Scan, chorizo, prinskorv och isterband från Mälarchark samt ytterligare några charkprodukter från andra leverantörer.