I ekologisk djurhållning finns en stark strävan att ge djuren utlopp för sina naturliga beteenden vad gäller sociala relationer, rörelsebehov, foderval etc. Inom lammproduktionen brukar många anse att även den konventionella produktionen är naturlig och "nästan ekologisk". Dock finns viktiga saker som skiljer sig i produktionen av ekologiskt godkända lamm och som ställer stora krav på djurskötaren.

• I huvudsak är strävan integrerad produktion – d.v.s. att djuren föds upp på samma gård hela tiden. Detta ger minskat smittryck, undvikande av stress och transporter.
• Inköp av djur kan göras, men får endast ske från ett begränsat antal gårdar för att minska smittoriskerna.
• Utomhusvistelse är viktigt. Enligt KRAV ska får ha tillgång till utevistelse under vintern, med undantag för lammningsperioden, vilket inte är nödvändigt vid EU-ekologisk produktion förutsatt att djuren är ute resten av året.
• Fodret ska i stor utsträckning odlas på gården för att få ett kretslopp mellan foder som tas från åkern och gödsel som tillför marken näring.
• Lammen ska födas upp på tackans mjölk minst 8 veckor.
• Övertaliga lamm får födas upp på ett annat djurslags ekologiska mjölk. Mjölkersättning får endast användas som enstaka nödåtgärd under kortare period och ska vara ekologisk.
• Viktigt är en god djurmiljö, såväl inne som utomhus

Eftersom utevistelse skall kunna ordnas även vintertid är det viktigt att sörja för en god utomhusmiljö i anslutning till stallet. Hårdgjord yta i rastfållan rekommenderas för att undvika läckage (KRAV). Rastfållor ska kunna skiftas och nyfödda lamm ska absolut inte gå i samma fålla som tackorna haft under vintern p.g.a risken för parasiter.

Vid utfodring av fåren gäller att minst 50% av fodret skall komma från den egna gården. Vissa undantag finns och samarbete med närliggande ekologiska gårdar är tillåtet. Här är det viktigt att tänka på att hålla tillräckligt stora foderarealer, så att fodret räcker även år med sämre skörd. Under betesperioden bör minst hälften av det dagliga foderintaget komma från betet.

Allt foder som ges till får ska vara ekologiskt odlat. En viss andel foder får komma från mark som är under omläggning. Det som styr hur stor andelen får vara är om fodret är odlat på den egna gården eller inköpt samt hur långt in i omställningsperioden marken är. Eftersom får är idisslare är det självklart att en så stor andel av fodret som möjligt ska vara grovfoder. Högst 40% (30% enligt KRAV) av dagligt torrsubstansintag får utgöras av kraftfoder. Digivande tackor samt, enligt KRAV:s regler lamm upp till en månad efter avvänjning, får utfodras med 50% kraftfoder.

Tillsatser av spårämnen, vitaminer och mineraler är tillåtna men ska i huvudsak komma från naturliga källor. Fodret får inte innehålla GMO (genetiskt modifierade organismer), syntetiska aminosyror eller tillväxtfrämjande medel.

Att förebygga och främja god djurhälsa är viktigt. Fåren får inte behandlas med läkemedel i förebyggande syfte. Istället är det viktigt med noggrann skötsel, god miljö ute och inne samt allsidig utfodring så att djuren bygger upp ett starkt immunförsvar. Om djuren blir sjuka ska de omedelbart behandlas. I ekologisk produktion gäller längre karenstider vid användning av antibiotika och andra läkemedel än i konventionell produktion.

I ekologisk får och lammproduktion är insatser för att förebygga parasiter mycket viktigt eftersom rutinmässig avmaskning inte är tillåtet. Olika förebyggande åtgärder som används är;

• Parasitfria välkomstbeten till lammen som är känsligast för parasiter vid betessläpp samt vid avvänjning.
• Rätt utfodring av tackan under dräktighet och digivning för god mjölkproduktion främjar lammens tillväxt och motståndskraft mot parasiter när de kommer ut på bete.
• Inälvsparasiter motverkas genom att djuren är i gott hull och har ett starkt immunförsvar – proteiner, vitaminer och mineraler är viktiga för att uppnå detta.
• Skifta beten i tid. Risken för parasitangrepp ökar då djuren tvingas beta nära sina egna rator.
• Om gården endast har permanenta hagmarksbeten kan ibland en senare lammningstidpunkt vara att rekommendera – bl.a. eftersom parasittrycket sjunker under säsongen.
• Sambete eller växelbete med andra djurslag är bra eftersom olika djurarter angrips av olika parasiter. Nöt kan till viss del t.ex. "dammsuga" beten från parasiter som angriper får. Betesutnyttjandet ökar också eftersom får och nöt delvis väljer olika växter på betet.
• Utnyttja bete på återväxt efter vallskörd. Detta utgör mycket bra bete för t.ex. avvanda lamm som är extra känsliga för parasiter.
• Tillskottutfodra på betet under perioder med lägre betestillgång. Detta bidrar till att hålla djuren i gott hull samt minskar betesförekomsten nära rator.
• Grönfodergrödor som t.ex. foderraps, rova och fodermärgkål ger ett bra fodertillskott då betestillgången sjunker.
• Klippning 2 ggr per år rekommenderas för att minska risken för angrepp av hudparasiter.

Genom att följa upp lammens tillväxt på betet (vägning och hullbedömning) får man en bra uppfattning om djurens parasitstatus. Har djuren vuxit tillfredställande med tanke på ålder, ras och betestillgång finns det sannolikt inga större parasitproblem. Rekommendationen är också att ta regelbundna träckprov för att följa upp hur de förebyggande insatserna mot parasiter fungerar. Om djuren trots allt angrips av parasiter ska de behandlas.

Avel i ekologiska besättningar upplaga 2 (2009), HS Konsult AB

Gotlands Eko - ett lyckat samarbete... Fårskötsel 2/2008

Allt skickligare uppfödare av KRAV-lamm Fårskötsel 2/2007

100% ekologiskt foder till tackor och lamm, Jordbruksinformation nr 12 - 2007

Får på bete, Jordbruksinformation nr 12 - 2006

Ekologiskt lantbruk – odling och djurhållning (2005) Inger Källander m fl. Natur och kultur

Ekologisk lammproduktion på nio gårdar i västra Sverige, (2005). Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara

Arealanpassad djurhållning i ekologiskt lantbruk, Jordbruksinformation nr 6 - 2004

Ekologisk produktion av nöt- och lammkött, Jordbruksinformation nr 8 - 2004

Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion (2004) Hushållningssällskapet i Kristianstad, mer information hos: Länsstyrelsen i Skåne län, Kristianstad

Ekologisk produktion av lammkött (2004), Länsstyrelsen i Västra Götaland

Ekologisk lammproduktion i skogs- och mellanbygd (2001), Hushållningssällskapet i Värmland

Lathund foderåtgång för ekologiska tackor och vinterlamm (2000), Hushållningssällskapet i Kristianstad

Uppfödningsmodeller för ekologisk lammproduktion, Jordbruksinformation nr 5 - 1999

Länkar till de olika regelverken hittar du på sidan Regelverk.